,

WordPress vs Joomla: vilket är bäst för din webbplats?

Profilbild för Joost Boer

Publiceringsdatum

Att välja ett Content Management System (CMS) är ett kritiskt val för din webbplats. Ett CMS bestämmer hur lätt din sajt är att underhålla, vilka design- och funktionsmöjligheter du har och hur enkelt det är att publicera innehåll. Dessutom kan det vara stressande, tidskrävande och kostsamt att byta CMS i ett senare skede, något du gärna vill undvika. Du vill bygga din sajt på en plattform som du med stor säkerhet kan förlita dig på under många år.

WordPress och Joomla är två av de mest kända dominerande open-source plattformarna de senaste två decennierna. Båda systemen körs på PHP och använder en MySQL-databas.

I denna artikel erbjuder jag en detaljerad jämförelse baserad på funktionalitet, säkerhet och hantering. Detta ska göra det mycket enklare för dig att välja rätt CMS för din sajt.

Marknadsandel och popularitet

CMS-landskapet ser ganska annorlunda ut än för 10-15 år sedan. WordPress har en marknadsandel på cirka 64% inom CMS-marknaden. 43% av hela internet drivs av WordPress. Joomlas marknadsandel är betydligt blygsammare: år 2025 är den mindre än 3%.

Joomlas trendlinje är nedåtgående. Plattformen förlorar mark till både WordPress och webbplatsbyggare som Squarespace och Wix. WordPress visar däremot en stabil tillväxt och är för de flesta människor den första plattformen de tänker på när det gäller ett CMS.

En stor marknadsandel har direkta effekter på en CMS:s övergripande attraktivitet. Det finns mer dokumentation (t.ex. kunskapsbaser, bloggar och YouTube-videor) tillgängligt, vilket gör det mycket lättare att få en sajt i luften och underhålla den. Buggar och säkerhetshål upptäcks snabbare av det enorma communityt. På lång sikt erbjuder WordPress därmed mer säkerhet i fråga om support och vidareutveckling.

Vinnare: WordPress

Användarvänlighet och inlärningskurva

Hostingleverantörer som my.host erbjuder ”one-click” installationer för båda systemen. Det spelar ingen roll om du använder Joomla eller WordPress. Den största skillnaden ligger i den dagliga driften och gränssnittet.

WordPress-dashboarden är designad för icke-tekniska slutanvändare. Gränssnittet är minimalistiskt. Menyer som ”Inlägg”, ”Sidor” och ”Utseende” är självförklarande. Med introduktionen av Gutenberg-editorn har innehållshanteringen blivit mycket mer visuell och enklare. Användare ser direkt hur innehållet ser ut under redigering. De flesta användarna bör ganska snabbt kunna få grepp om WordPress efter en fokuserad helg.

Joomla har en något brantare inlärningskurva och riktar sig till utvecklare eller webbansvariga. Administrationspanelen innehåller många tekniska termer och konfigurationsalternativ. Att lägga ut innehåll kräver insikt i strukturen av ”Moduler” och ”Positioner”. Att skapa ett menyobjekt kräver flera steg: först artikeln, sedan menylänken och sedan modul-tilldelningen. Detta erbjuder flexibilitet, men saktar ner arbetsflödet för nybörjare ganska mycket.

Vinnare: WordPress

Innehållshantering och bloggning

Båda systemen är ursprungligen utvecklade för olika syften. Detta är fortfarande tydligt i hur de hanterar publicering av innehåll.

WordPress började som en bloggplattform. Funktionen för bloggar är 100% inbyggd i plattformen. Funktioner som kategorier och taggar fungerar direkt. Du ser en tydlig skillnad mellan tidsbunden innehåll (Inlägg) och statiskt innehåll (Sidor). Du har stor frihet när det gäller layout och design av dina blogginlägg.

Joomla har en annan filosofi. Allt innehåll kallas ”Artiklar”, men du kan enkelt kategorisera dem. Du kan obegränsat ”nästla” kategorier (t.ex.: Produkter > Hårdvara > Laptops > Gaming). Denna hierarki överförs direkt i URL:er och navigering, utan ytterligare plugins. När det gäller design har du många möjligheter, men det fungerar något mindre användarvänligt än WordPress.

En unik funktion är malltilldelningen. I WordPress använder du ett enda tema för hela webbplatsen. I Joomla kan du tilldela en helt annan mall per menypost. Så kan startsidan ha en helt annan layout och stil än nyhetssektionen, som hanteras från standardinställningarna.

Joomla har ”Custom Fields” (extra fält) inbyggda i kärnan. Detta möjliggör för administratörer att enkelt lägga till extra data till artiklar utan plugins. I WordPress behövs en extern plugin för detta, såsom Advanced Custom Fields (ACF).

Vinnare: WordPress

Design och funktionalitet (teman och plugins)

Teman och plugins är till stor del ansvariga för designmöjligheterna och funktionaliteten hos din webbplats. Du vill ha en CMS med ett stort och väl underhållet utbud av båda.

Teman och mallar

WordPress-förvaret innehåller mer än 11.000 gratis och freemium-teman. Det finns också en stor marknad för rent kommersiella teman (via ThemeForest etc.).

Därtill finns det en enorm marknad för child themes: teman som användare bygger ovanpå ett befintligt tema (populära teman såsom Kadence och Divi erbjuder dessa möjligheter).

Joomla arbetar med ”Templates”. Det finns ingen central, officiell katalog i instrumentpanelen. Användare är beroende av externa utvecklare och marknadsplatser. Utbudet är betydligt mindre och kvaliteten varierar starkare. För att anpassa mallar krävs oftare kunskap om PHP och CSS-overrides för Joomla.

Plugins och tillägg

WordPress har över 59.000 plugins i det officiella biblioteket. För nästan varje funktionalitet (SEO, formulär, caching) finns en gratis lösning tillgänglig. Risken med detta är ”plugin bloat”: för många plugins kan göra webbplatsen långsammare.

Joomla delar upp tillägg i Komponenter, Moduler och Plugins. Joomla Extensions Directory innehåller cirka 6.000 tillägg. Många viktiga funktioner som är gratis i WordPress är i Joomla-ekosystemet betalda tillägg.

Vinnare: WordPress

E-handel möjligheter

Om du ska bygga en webbutik, eller vid någon tidpunkt vill lägga till en webbutik till din sajt, vill du att din CMS erbjuder bra e-handelsstöd.

WooCommerce är standarden för e-handel på WordPress. Det är den mest använda e-handelsplattformen i världen. Integrationen är sömlös och det finns tusentals tillägg för frakt, marknadsföring och administration. För svenska användare är integrationer med bokföringsprogram och iDEAL (via Mollie) standard.

Du kan klicka in WooCommerce på din WordPress-sajt i form av en gratis plugin.

Joomla har ingen officiell egen butikslösning i kärnan. Användare är beroende av tredjepartstillägg, såsom VirtueMart, HikaShop eller J2Store. Dessa system är kraftfulla, men konfigurationen är mer komplex än WooCommerce. Det är svårare att hitta specifika kopplingar (till exempel med en nischad frakttjänst).

Vinnare: WordPress

SEO (Search Engine Optimization)

Båda plattformarna genererar sökmotorvänliga sidor, men strategin skiljer sig åt.

Joomla har stark SEO funktionalitet inbyggt i kärnan. Användare kan lägga till meta-beskrivningar och nyckelord utan extra tillägg. Även SSL-tvingning (HTTPS) och Gzip-komprimering kan göras direkt från de allmänna inställningarna. Mindre stark är URL-strukturen, som ibland är mindre clean utan avancerad konfiguration.

WordPress SEO förlitar sig till stor del på plugins. Kärnfunktionerna är grundläggande, men plugins som Yoast SEO eller Rank Math erbjuder avancerade alternativ. Dessa plugins analyserar innehåll för läsbarhet och nyckelord. Även tekniska aspekter som sitemaps, robots.txt och schema markup automatiseras av dessa plugins. För icke-tekniska användare är WordPress-vägen oftast mer effektiv.

Vinnare: WordPress

Säkerhet och underhåll

WordPress är på grund av sin marknadsandel det största målet för hackers. De flesta sårbarheterna finns dock inte i kärnprogramvaran utan i föråldrade plugins och teman. Dessa kan enkelt åtgärdas med grundläggande WordPress-underhåll. WordPress säkerhetsteam släpper mycket snabbt ut patchar. Joomla har ett mycket gott rykte vad gäller säkerhet, men är inte immunt. En nackdel med Joomla är att uppdateringar av kärnan ibland innehåller ”breaking changes”, vilket gör att tillägg slutar fungera.

Joomla har tvåfaktorsautentisering (2FA) inbyggd som standard i systemet. Det erbjuder också avancerade alternativ för att hantera PHP-inställningar per katalog. Med WordPress behöver du plugins för funktioner som 2FA eller avancerade brandväggar.

Vinnare: Oavgjort

Säkerhetskopior och uppdateringar

WordPress erbjuder möjligheten att helt automatisera uppdateringar för kärnan, teman och plugins. Speciellt med enkla webbplatser innebär detta att du praktiskt taget inte behöver spendera tid på webbplatsunderhåll. Med Joomla behövs oftare manuell övervakning vid uppdateringar på grund av kompatibilitetsrisker.

I hostingpanelen för my.host är dagliga säkerhetskopior tillgängliga för båda systemen.

Vinnare: Oavgjort

Flerspråkighet och lokalisering

Detta är ett område där plattformarna fundamentalt skiljer sig. Där det ena plattformen också har en klar fördel jämfört med den andra.

Joomla stöder flerspråkighet out-of-the-box. Inga extra tillägg behöver installeras för att erbjuda en webbplats på svenska, engelska eller tyska. Hantering av översättningar och språkbytare är integrerat i kärnan.

WordPress stöder som standard endast ett språk per installation. För flerspråkiga WordPress-webbplatser behöver du använda ett plugin som WPML, Polylang eller TranslatePress. Ett plugin som Polylang fungerar utmärkt, men det tillför också extra kod och komplexitet till webbplatsen. För stora flerspråkiga affärssajter har Joomla en tydlig fördel här.

WordPress missar här ordentligt och många, inklusive mig själv, skulle gärna se att flerspråkighet blev en del av WordPress kärna hellre idag än imorgon.

Vinnare: Joomla

Kostnader och utveckling

Programvaran i båda fallen är öppen källkod och gratis.

Utvecklingskostnader (för anpassning)

Det finns otaliga WordPress-utvecklare att hitta. Priserna är konkurrenskraftiga tack vare ekosystemets storlek. Underhåll av en standard WordPress-webbplats kräver praktiskt taget ingen tid.

Joomla-experter har blivit färre över åren. Timpriset för specialiserade Joomla-utvecklare är därför oftast högre. Eftersom underhåll och uppdateringar är mer komplexa, blir de operativa kostnaderna (TCO) ofta högre på lång sikt.

Hostingkrav

Båda plattformarna kan installeras på praktiskt taget vilket hostingpaket som helst.

Vinnare: Joomla

Slutsats

Om du frågar mig vinner WordPress på nästan alla viktiga områden jämfört med Joomla. Med dess ständigt minskande marknadsandel känns det lite som ett sjunkande skepp.

Ändå finns det vissa situationer där Joomla kan vara ett bra val:

  • Det behövs komplexa, skräddarsydda datastrukturer som inte ryms inom standardinlägg.
  • Webbplatsen måste vara flerspråkig direkt utan att använda plugins.
  • Det finns behov av mycket avancerad användarhantering (ACL) i kärnan.
  • Administratören är tekniskt kunnig och vill ha full kontroll över konfigurationen.

Men för 95% av affärswebbplatser, bloggar och webbutiker är WordPress det bästa valet. Ekosystemet är enormt och mjukvaran utvecklas snabbare än konkurrensen.

Oavsett vilken plattform du till slut väljer kan du installera båda med ett klick på vilket hostingpaket som helst från my.host.

Vanliga frågor

Är det enkelt att byta från Joomla till WordPress, eller tvärtom?

Tyvärr inte. En migration är komplex eftersom båda plattformarna är helt olika. Det finns plugins tillgängliga, såsom FG Joomla to WordPress, som kan överföra texter och bilder. Mallar, moduler och specifika funktioner kan dock inte kopieras en-till-en. Dessa måste återskapas manuellt i det nya systemet. Beroende på sajtens storlek kan detta ta månader.

Vilket system är snabbare?

I grunden (en ren installation) är båda systemen väldigt snabba och det skiljer sig knappast. Hastighetsskillnader uppstår i praktiken beroende på använda teman och plugins. WordPress har en fördel av tillgängliga optimeringsplugins som LiteSpeed Cache. Detta gör det enklare för icke-tekniska användare att få sin webbplats snabb.

Är Joomla ”dött” på grund av sin låga marknadsandel?

Nej, Joomla utvecklas fortfarande aktivt och har en hängiven kärn-community. Den minskande marknadsandelen är dock en långsiktig risk. Färre användare innebär mindre kommersiellt intresse, vilket leder till färre nya tillägg och teman. För en ny webbplats som ska hålla i 5 till 10 år är detta en viktig övervägning.

Profilbild för Joost Boer

Publicerad

in

,

Tags:

kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *